Svensk ordbok 2009, webbversion

förhas´ta sig verb förhastade förhastat för·hast·ar●handla utan att ha tagit sig tid för efter­tanke NollJFRcohyponymförivra sig bättre att agera med efter­tanke än att förhasta sigförhasta sig (med ngt/att+V)sedan 1457Gamla eller Eriks-Krönikanfornsv. forhasta sik; jfr hast Subst.:vbid1-162206förhastande